Vecka 34 (från familjeliv)

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

Egna tankar: Jag känner av sammandragningar men de gör inte alls ont. Jag behöver inte kissa på nätterna vilket är skönt för om jag vaknar på nätterna har jag ibland väldigt svårt att somna om. Jag får ofta ont i ryggen om jag sitter för länge. Jag har inte börjat tänka på förlossningen än även om jag borde göra det. Men just nu är det så mycket i skolan så när sista uppgiften är inlämnad kanske jag tar tag i det :) Jag märker att det är trångt i magen, ibland ligger bebisen och sparkar upp i revbenen och det gör rätt så ont. Igår såg jag och Marcus hur en fot eller ett knä for över hela magen, såg kul ut!